Hej där hemma!
Vi började dagen tidigt då frukosten
serverades runt 7 tiden. Ingen överraskning gällande utbudet då
det som vanligt serverades rostat bröd, något bönaktigt samt
flingor med mjölk. Efter den tidiga frukosten hade vi en och en halv
timme på oss innan vi skulle bege oss till vårat favorit ställe,
Shelly center (wifi). Under denna tid hann vi duscha, packa inför
dagen och somna om. Medan de flesta satt i bussen, redo att dra iväg,
så låg vissa och sov (killarna + Melissa). Melissa hade tagit fel
på tiden som nu resulterade i en liten försening samt förlorad
tillit från Pontus sida. Väl framme på Shelly center var målet
självklart favvobänken där det finns gratis wifi. Vi hade dock
endast en halvtimme på oss innan det var dags för avfärd mot
Beaver creek (kaffeodling). Självklart reste vi i vår superbuss,
Tata.
Väl framme vid kaffeodlingen så
möttes vi av en guide som ledde oss runt området. Vi fick se
kaffebönans tillstånd från nyplockad till klar. Under denna tid
fick vi även information om de olika stegen av vår guide, Robby.
Hela området doftade gudomligt av de olika kaffesorterna. Vi fick
även testa på att dricka cappuccino från deras egna odling, vilket
inte alla tyckte var så supergott. Det fanns även ”vanligt”
kaffe som uppskattades av oss ”kaffesvenskar”. Innan vi gick på
Tata fick vi lite tid att köpa lite souvenirer till er där hemma.
Lunchen åts på ett närliggande ställe som var otroligt mysigt.
Otroligt god och billig mat serverades, det blev alltså inte
kyckling och ris (hehe). Matplatsen var utplacerad på en slags altan
med utsikt över en sjö, väldigt fint. Vi hade en budget på 50
rand som motsvarar cirka 35 svenska kronor. Chockerande nog var det
en budget som var lätt att hålla och som även gav förvånansvärt
god mat för så lite pengar.
Mätta och belåtna steg vi på Tata
igen för att åka ut till ”mitt ute i ingenstans” där vi skulle
träffa en traditional healer.
Resan dit
var minst sagt lång och guppig. Vissa gånger trodde vi till och med
inte att vår kära Tata skulle ta sig upp för backarna. Men vi har
kommit till underfund med att den klarar allt vår superbuss. Att
träffa en traditional healer var väldigt intressant och spännande.
Inte något vi annars upplever varje dag. En av de Sydafrikanska
lärarna berättade att även hon var en traditional healer samt vad
det innebar. Vi fick se hur denna traditional healern levde och hur
han bodde. De hade inte vatten men de hade el. Det var tydligen en
stor händelse att vi svenskar hade kommit dit eftersom släktingar
och grannar till husägaren hade tagit sig till huset för att träffa
oss. Innan vi skulle bege oss hem så fick Pontus för sig att han
ville bli läst av traditional healern. Sagt och gjort så klämde
majoriteten av svenskarna in sig i ett litet rum fyllt med rökelse
och annat diverse saker som tydligen behövdes för denna ”läsning”.
Mycket rituella läten kom ut ur rummet och sedan kom även Pontus ut
(välbehållen). Pontus fick veta lite om sin framtid och vi skänkte
därför en liten slant till traditional healern.
Väl hemma igen var det
middag och inget nytt serverades direkt. En nyhet dock var att vi har
nu äntligen fått en kyl och frys tillgänglig. Så nu kan vi
förvara lite egen mat (godis och läsk). Vi har även haft lite
problem med internet så det har tagit tid att få ut inläggen på
bloggen. Men vi försöker så gott vi kan! Vi hörde även nyss ett
skrik från Linda att vattnet inte fungerar igen, jippi! Hoppas på
bättre lycka imorgon då. Nej nu blev det ett långt inlägg från
oss.
Måste ge er alla massor av beröm för de underbara texterna ni lägger ut på bloggen, både allvar och skoj som gör det kanonroligt att läsa! Längtar ständigt efter uppdatering!!!
SvaraRaderaHmhm, har Lina börjat dricka kaffe där nere??!?! Hon ser så lycklig ut på kortet och koppen är tom... ;-)
Kram till er alla, och så hoppas jag att ni njuter för fullt av det spännande äventyr ni är med om som kommer att påverka er så mycket och ge minnen för hela livet!
// Annika (Linas mamma)